Plötsligt dök sommaren bara upp. Alldeles nyligen gick jag runt i dubbla fleece-långkallingar, vantar och mössa. Det var inte alls längesen. Men det är bara att omfamna de dagarna, så idag har jag jobbat lite på brännan (det var ett tag sen må jag säga), men kunde inte sitta still särskilt länge så efter ett tag var jag på benen och började vaxa om min Barbour-jacka. Jag har haft den sen 2008 så den är redan tio år och hade jag tagit hand om den lite bättre från början hade den ju varit hur fin som helst ännu.
När jag jobbade som butikssäljare på Aquascutum i London 2007 kom kunder in med sina 30 år gamla (!) raincoats. Det är helt fantastiskt. Då har man producerat och sytt något som verkligen håller. Så ska kläder egentligen vara. Men visst faller vi alla dit, till Fast fashion-träsket. Om det är ett träsk, det finns ju många snygga grejer. Och även vissa märken i den lite högre prisklassen kan ju sägas tillhöra fast fashion, även om kvaliteten är något bättre och plaggen håller längre. Men de matar ut så många plagg per säsong att det ändå måste anses vara snabbt och över konsumenternas egentliga behov. Och därmed inte hållbart, även om bättre kvalitet är en hållbar aspekt i sig.
Kvällen var alldeles ljummen och jag tänkte på kvällar utomlands – allt känns så lätt när det är så där milt i luften. Som om det inte finns nåt skikt, nån hindrande vägg, mellan inomhus och utomhus. Det bara flyter samman i ett. Lite läskigt också på ett vis. För tillfället har jag svårt att sova, jag är rejält pollenallergisk. Det kliar i halsen hela tiden och man är väldigt trött. Jag har fortfarande problem med min stämbandsinflammation också men ska ta tag i det snarast, eftersom vårdcentralen inte var vidare villig. Hmpf.
En kul grej: jag hade beställt en högtalare på rea på CDon, halva priset under extended Green Friday, och äntligen, äntligen, äntligen blev jag med högtalare idag! Jag har ju alltid älskat musik, så det är både konstigt att jag varit utan en vettig högtalare med bra ljud under så lång tid, och att jag faktiskt klarat mig utan en. Men jag har väl rest en hel del under de här åren, så då har det varit in ear och on ear och portabla små med helt okej ljud som har gällt. Men nu slog jag slag i saken och trots att jag suktat efter en Marshall ett tag blev det inte en sån. Det blev en Harman Kardon Onyx Studio 4 vit 🙂
Jag älskar den här lilla grejen. Eller lilla och lilla, den var större än jag trodde – 25-30 cm i diameter, har inte exakta måttet nu. Men vilken bas…! Grymt ljud!!! Det bara kröp längs ryggraden av välbehag när jag la mig ner och njöt av tonerna som kom ut ur den.
Jag tänkte skriva ett inlägg om gårdagen. Så jag lämnar här, det var inte lika många funderingar idag som igår! Hej så länge!
Alexandras vecka 