Now what?

Jag känner bara att jag måste ta det lugnare med allt ett tag. Jag har knappt börjat blogga här, och jag vill så gärna ladda upp inspirerande bilder och inlägg. Men jag märker att min utmattningsdiagnos fortfarande finns där, alldeles runt hörnet. Jag skrev ett inlägg om det här förut, innan jag ens hade en bloggplattform. Sen dess har det gått ett tag. Jag ser gammal ut när jag inte sover. Så det om nåt säger väl nåt om att få kvalitetsvila, nedkopplad och nedvarvad.

Det är lätt när det funkar att börja tänka ”jag kan jobba lite till så har jag råd med…”. Jag har lärt mig under mina fattiga perioder (student) och när det var lite mindre jobb att man klarar sig alldeles utmärkt på ganska lite. Det är väl en hårfin gräns, som mycket annat – för snålt får man inte ha det för då försvinner möjligheten att delta i saker och att ha nån slags rörlighet och frihet. Då blir det kvävande att leva enkelt.

Det känns lite bättre nu angående det jag skrev om i mitt senaste inlägg. Jag har repat mig något, men inte helt. Sen har jag fått en stämbandsinflammation dessutom som däckade mig och gav feber. Det blir man ju inte så stursk av. Men som sagt, det här med Avicii påverkar nog en stor del av världen i hög grad fortfarande, och i synnerhet Sverige. Så högaktuellt det han gick igenom – att pressa sig själv och försöka passa in i nåt som inte passar en fullt ut. Att vara på väg åt fel håll. Nåt som ska vara så enkelt, att ”följa sitt hjärta”. Hur lätt är det när hjärna och kropp kollapsar i en utmattning?

Jag skrev mycket mer klarsynta saker när jag inte var utmattad. Nu tänker jag dem, skriver ner dem för mig själv eller säger dem till första bästa i närheten. Sen lyssnar jag lugnt in när alla andra tar till orda och säger det jag tänkte. Jag orkar inte föra talan. På ett vis är jag mer klok och inkännande i mina låga perioder – jag vet att saker tar tid att smälta, att det alltid finns flera aspekter och att en helhetsbild kommer fram med tiden. Men i de mer energiska perioderna vet jag istället att allt är en diskussion, att utsagor leder fram till andra utsagor, för vissa saker kommer ändå tänkas. Nån bryter  tystnaden.

Men det är väl lite mer av sånt här jag, och kanske många andra behöver:

En enkel men god macka i solen. En god ost, något påkostad ur en ostdisk med utpräglad smak, ruccola så färsk att den sticker på tungan och en solvarm tomat. Mmm… ☀️

Det skulle bli fint väder nu till helgen, sa de på Vädret. Så jag hoppas på det! Även om jag hör till släktet som gillar regn. Jag älskar ju att inte ha en anledning att gå ut, ibland. 🙂 Men jag gillar även kortare promenader under ruggiga dagar när det inte ösregnar, kanske bara duggar lätt, men då det är alldeles folktomt. 🙂 Ja, sånt gillar vi. Hej!