Jag såg på min pappa när han blev sjukpensionär att han mådde så bra av att bara få vara hemma och skrota runt, och omge sig med hundar. Han log, var trevlig, inte lika arg och brusade verkligen inte upp lika lätt. Jag såg de här effekterna på en tidigare hårt arbetande person, överarbetad och utarbetad och i perioder nog enormt pressad, som nu mådde så bra av bara de simpla sakerna i livet. Ändå gör jag det själv gång på gång – börjar lägga på de där kraven på mig själv och jobbar mer än nödvändigt. Och funderar över om jag verkligen ska leva så här enkelt för det finns alltid nåt annat som drar. Men glädjen i allt kommer ju tillbaka när man tar det lugnare, vågar ”göra ingenting” – som nästan är nåt som behöver förklaras hur man gör i dessa dagar, och bara ”tom-glor” lite, som Ernst uttryckte det och därmed myntade ett nytt begrepp, som alltid.
Idag är det söndag och jag ska tillåta mig att känna känslor, känna efter vad kroppen vill och inte vill, fylla på med mat – för det riskerar alltid att svikta när stressiga dagar uppstår – och bara se till att tomglo mellan varven. Stanna till lite nu och då.
Trevlig söndag!
Alexandras vecka 